LIFE GOES ON

Nu har det gått några veckor igen och jag har nu helt återhämtat mig efter Hjalmars 1 årsdag. Det tog mer kraft än jag trodde! Jag var så otroligt trött dagarna efter och sov massvis. Det var precis som att jag var tillbaka direkt efter Hjalmars förlossning. Jag var så trött den första tiden efter och hjärnan orkade inte ta in alla intryck, tankar och känslor. Allt stängdes ner i sömnen och hjärnan fick sin välbehövliga vila. I efterhand har jag förstått att det är kroppens sätt att skydda sig själv. Det var omöjligt att hålla sig vaken längre stunder och det var bara att acceptera det oavsett om man gillade det eller inte.
Jag har även deltagit i ett digitalt seminarie där vi var ett 20 tal föräldrar som träffades och lyssnade på föreläsning om sorg och vad som händer i kroppen vid sorg. Vi hade samtalsgrupper som var väldigt fina med reflektion och eftertanke. Även en hel del omtanke och förståelse för den andre. 

För övrigt händer inte särskilt mycket just nu i livet. Jag jobbar på min vanliga avdelning ch trivs så himla bra med det. 
Jag är just nu ansvarig för 2 st sjuksköterskestudenter som läser sin sista termin och det ska bli kul att visa dem vår verksamhet i 9 veckor. 
Jag var dessvärre hemma sjuk förra helgen och fram till i onsdags. Jag har opererat min vänstra hand för triggerfinger i början av februari. Jag har sedan 3e veckan efter operationen fått rejält ont i fingret och det har bara blivit värre ju längre tid det går. Jag fick förra helgen feber, fingret svullnade rejält och jag kunde knappt röra den alls. 

Tydligen har jag överansträngt mig och använt handen alldeles för mycket. Jag försöker därför att inte överanstränga mig genom att städa, plocka och röja här hemma.


Jag och Hampus gjorde lite påskfint här hemma häromdagen. Gjorde ett påskris med tygfjädrar och ett med tygremsor (eftersom jag är rätt kreativ av mig och har massvis med spillbitar tyg)

Jag blev så himla nöjd! Det blev verkligen ljust och färgglatt som våren ska vara.

Jag minns inte om jag har skrivit något om Hampus och hans kraftiga humör tidigare? 
Hampus har i hela sitt liv haft starka känslor och svårigheter att hantera dem. Till en början hade han svårt att förstå vad som hände i kroppen och sätta ord på känslan. Dessa svårigheter hade så klart en grund i okunskap och brist på erfarenhet som små barn har. Vi jobbade mycket aktivt med att förklara vad som händer i kroppen, hjälpa honom att bekräfta känslan han känner och sätta ord på känslan. Successivt har det blivit bättre. Han kan nu som snart 4 åring sätta ord på känslorna och säger: "NU ÄR JAG AAAARG!!!" när han blir arg. I början visste vi inte hur han ville bli bemött när han blir arg. Vi var nära honom och jag trodde initialt att han ville tröstas när han blev arg och frustrerad. Det visade sig senare att han absolut inte vill att man rör honom. Däremot tycker han det är skönt att vi som föräldrar är i närheten när det värsta ilskna har lugnat sig.
I takt med att han blir mer och mer självständig så uppstår frustrationer. Det är inte konstigt eftersom känslan av att vilja klara saker skiljer sig mot förmågor och erfarenheter.
I samband med vredesutbrott och stunder av konflikter så har vi sökt hjälp. För att få hjälp har vi i första han sökt oss till BVC. Jag upplevde dock att BVC inte hade tillräckligt med kunskaper för att göra oss som föräldrar trygga i bemötandet av Hampus. 
Vi vände oss därör till en stödfunktion i vår stad som kallas familjecentrum. Det är en kommunal verksamhet som erbjuder en öppen förskola, stöd till föräldrar och barn genom exempelvis samtal. De ordnar tema-träffar, babymassage, erbjuder en mötesplats för såväl föräldrar samt barn från nyfödd upp till 5 års ålder. 
Vi träffar just nu en otroligt kompetent samtalskontakt som jobbat mycket med barn i olika åldrar. Genom våra samtal som nu under pandemin hålls digitalt, har vi kommit fram till att använda oss av bildstöd i situationer där en konflikt kan uppstå. Hampus här ett mycket välutvecklat språk och ingenting med kommunikationen är begränsad på något sätt. Enligt min samtalskontakt är det ändå bra att använda just bildstöd eftersom barn har lättare att förstå bilder än ord/meningar osv.

Att använda bildstöd är en ganska enkel åtgärd för att minska konflikter. Vilka konflikter man har i familjen skiljer sig givetvis åt eftersom alla människor är olika, såväl barn som vuxna. 
För vår del är det främst våra mornar som är fyllda av konflikter. Ofta handlar det om att han inte vill klä på sig, inte vill borsta tänder, inte gå till bilen osv. Alla moment upplevde jag tog otroligt lång tid, vi blev alltid sena och alla var på dåligt humör. 
Med hjälp av familjecentrum och samtal kom vi fram till att det kanske kunde bero på att Hampus inte visste skillnaden på tidig och sen morgon. Barn har inte förmågan att förstå när saker och ting ska ske men de kan ha hjälp av att få struktur och vetskap om vad som händer på morgonen. De kan följa ordningen på bilderna och i vårt fall kompletteras bilderna med ord/språk. 
Vi har två olika mornar. Tidig eller sen morgon. Skillnaden är att vi har mer tid att leka alternativt titta på tv/surfplatta när han ska vara på förskolan klockan 10. Varje kväll har vi som rutin att sätta upp/ändra till rätt bilder. Efter att bilderna kommer på plats på väggen (sätter fast med häftmassa) så plockar Hampus fram de kläder han vill ha på sig under morgondagen. 
Sedan vi började med bildstöd har vi faktiskt minimerar antalet konflikter med närmare 90%.
?3













Kommentera här: