HNB (High Need Baby) och Spirited children

Sedan jag var på barnmottagningen med Hampus i mitten på maj har jag funderat mycket kring det som sades 
Det spekulerades/misstänktes en eventuell impressiv språkstörning vilket jag då hade svårt att förstå. Nu har det gått 3 månader och jag är så gott som helt säker på att mitt barn inte alls har någon impressiv språkstörning eller några andra svårigheter med språket. Han har alltid haft ett enormt ordförråd, en stor nyfikenhet kring nya ord och aldrig varit rädd för att prova dem. Senast idag provade han ordet "deciliter" i olika sammanhang.
Jag funderade tidigare mycket kring om Hampus förstod vad jag frågade men det gör jag inte längre. Han hade just då en period där han valde att inte svara på mina frågor kring kompisar alternativt att han inte visste vad han skulle svara och därför ignorerade frågan.

Att han skulle ha en diagnos inom NPF har jag mycket svårt att tro. Det finns en hel del kriterier som inte stämmer överens eller passar in på Hampus. Vi kommer ändå att genomgå en utredning för att se vad den visar.
Jag pratade en del med olika kompisar och en av mina vänner kunde inte heller se sambandet som läkaren beskrev vid vårt möte. Hon tipsade mig dock om att läsa på kring termen HNB, som står för High Need Baby. 

Jag läste runt på olika webbsidor men fastnade för en sida där en barnläkare Dr. Sears, som var den första att definiera HNB (high need baby), beskrev 12 definitioner för vad som kännetecknar ett barn som HNB. För den som är intresserad och vill läsa mer så klicka HÄR.

OBSERVERA! HNB är ingen medicinsk diagnos eller sjukdom. HNB är en personlighet eller ett personlighetsdrag.

Karaktärsdrag som kännetecknar HNB:
1. Intensiva - på alla sätt är dessa barn oftast mer intensiva. De gråter intensivt, äter intensivt, är intensivt glada och protesterar högljutt. Det är som att de alltid ligger på en hög växel. 
2. Hyperaktiva - dessa barn sitter/ligger sällan stilla och blir lätt rastlösa när ingenting händer.
3. Dränerande - dessa barn suger musten ur sina föräldrar på ett outtröttligt sätt. De upplevs ofta som krävande då de kräver ständig uppmärksamhet och fokus från sina föräldrar
4. Äter ofta - dessa barn äter ofta. Det är inte alltid pga att de är hungriga utan det är närheten och tryggheten de behöver. Det finns inget speciellt schema utan de blir ofta hungriga olika tider utan att det går att förutse när det blir nästa gång.
5. Krävande - dessa barn kräver saker och annars protesterar dem och det högljutt. De kräver plötsligt och uttrycker sitt missnöje om du inte är snabb nog att möta dess behov. 
6. Vaknar ofta - Sömnsvårigheter
7. Missnöjda - Dessa barn är ofta missnöjda oavsett vad man som förälder gör, det är en del av barnets personlighet.
8. Oförutsägbara - Det finns ingen chans i världen att försöka få fram något mönster med detta barn. Det som funkar för de flesta föräldrar och barn funkar sällan för ett barn som är HNB.
De flesta HNB har kraftiga och oförutsägbara humörsvängningar.
9. Superkänsliga - De reagerar på såväl fysiskt som känslomässigt obehag. En del barn är ljudkänsliga och knät vid minsta lilla. Så fort något inte står rätt till reagerar barnet med gråt/gnäll.
10. Kan inte lägga ifrån sig barnet - HNB barn går sällan att lägga ifrån sig eller sätta ner utan att de högljutt protesterar. Det är som att deras kroppar inte är tillräckligt utvecklade för att klara av deras energiska personlighet. Får de bli burna så kan de se och upptäcka världen och dessutom samtidigt som de får närhet och tryggheten från förälderns famn.
11. Kan inte lugna sig själv eller somna själv - dessa barn kräver ofta hjälp från  en förälder för att somna eller lugna ner sina kraftiga känslor. Dessa barn behöver sin förälders trygghet för att kunna slappna av.
12. Separtionskänslig - små barn ser ofta sig och mamma eller pappa som en och samma person vilket är anledningen till att de är känsliga för separation och blir ledsna.
När jag läser dessa karaktärsdrag och tänker på hur Hampus var som liten bebis så kan jag säga att ALLT stämmer. Varenda karaktärsdrag är precis som han var som liten. 
Det mesta blev dock bättre när han började röra sig, började kunna krypa/gå i gåstol. Då var livet roligare för honom. Han ville absolut inte ligga i vagnen, han ville sitta upp och se sig omkring. Det var dock svårt att få till vid 3 månaders ålder.
Jag var honom mycket i bärsjal för att kunna röra mig och få en meningsfull vardag utan att göra honom missnöjd.

Eftersom dessa karaktärsdrag kändes igen så pass väl så sökte jag vidare eftersom HNB ofta handlar om yngre barn och bebisar. 
Jag snubblade över en bok som heter "plusbarn" som Therese Stahl har skrivit. Jag läste boken och plusbarn är hennes svenska översättning på HNB/Spirited Children. 




Genom att lära sig att det är ett personlighetsdrag som gör att hampus ibland får så kraftiga humörsvängningar underlättar föräldraskapet en hel del. Jag har många gånger tänkt att han överreagerar och att han säkert gör det bara för att retas och jävlas med mitt humör. Så är självklart inte fallet men nu har jag en större förståelse för vem han är och hur jag som mamma ska kunna stötta och hjälpa honom att förstå sig själv.

Just det här kring känslor är något vi jobbat stenhårt med sedan hampus var ungefär 2 år gammal. Han fick då kraftiga utbrott, började slåss, kasta saker osv när han inte fick som han ville. Detta jobbade vi med mycket genom att hjälpa honom sätta ord på sina känslor. Han visste inte vad som hände och varför. Vi var där och förklarade för honom. 

T.ex: Hampus blev arg för att han var tvungen att ha jacka på sig när han inte ville det. Jag förklarade varför han måste ha det och utbrottet var ett faktum. Hampus blev arg och kastade leksaker. Vi sa ifrån att man inte får kasta saker och att vi ser och förstår att han verkar arg/ledsen/upprörd. Vi förklarade att det är helt okej att vara arg, man får vara det, men man får inte kasta saker, slåss eller liknande. Då är det bättre att han får skrika i en kudde, ligga och sparka i sängen osv. 
Det funkade ganska bra och om vi ser framåt i tiden så blev det bättre på förskolan, personalen förstod hur han helst ville ha det och att om man lämnade honom själv så löste sig det mesta. 
Vi fick dock tillbaka en period för lite mindre än 1 år sedan då han reagerade kraftigt i humör och inte ville klä på sig på morgonen. Det gick så långt att jag inte ville lämna Hampus på förskolan eftersom jag visste vilka utbrott än dock och hur arg jag skulle vara för att vi hade bråttom. Jag bestämde mig därför för att söka hjälp hos familjecentrum som hjälpt mig flera gånger tidigare vid problem/osäkerhet i föräldraskapet.

Jag fick då en samtalskontakt med en kurator som gav mig värdefulla knep osv. Det ena tipset vi fick var att börja använda bildstöd. 
Bildstödet vi använde hade egentligen inget med känslor i sig att göra men hur vi skulle lägga upp våra mornar för att slippa konflikter.
Så här såg det ut på en vägg i lagom höjd hemma. En uppsättning på övervåningen och en på bottenvåningen. Vi förklarade tydligt kvällen före om det var "tidig morgon" eller "sen morgon" samtidigt som vi lade fram varsin hög med kläder som vi skulle ha på oss dagen därpå.
Detta var ett sätt där Hampus tydligt kunde få en förklaring till vad som förväntades av honom på morgonen och det gav även trygghet i att dessa läppar satt uppe och att han kunde gå dit för att titta. Vi gick sakligt uppifrån och ner i ordning. Hampus hade vid tillfället inga språksvårigheter och därför är bildstödet väldigt enkelt och enstaka ord och lätta bilder.
Det var ett sätt som hjälpte oss att undvika känsloutbrott hemma. Det hände vid ett enstaka tillfälle, men då gick vi sakligt tillbaka till "schemat" eller "bilderna" som vi också kallade dem, för att titta och sedan fortsätta vidare. 
Om någon är intresserad av att använda och skapa sitt eget bildstöd så skickar jag en länk HÄR där man kan göra sina egna bilder om man skapar ett konto hos dem. Bilderna kan man sedan enkelt laminera för att använda hur länge som helst! 

Mycket blev som jag nämnt tidigare lättare så fort Hampus lärde sig att gå själv och kunde röra sig obehindrat. Sedan den dagen har min son rusat igenom livet. Han har banne mig inte varit still många minuter den ungen. Han var still när han sover och det gör han dessvärre inte så mycket längre. Han sover inte alls på dagen (när han är ledig försöker vi få honom att sova i bilen en stund då han helst behövt  för att orka). Han har bara bestämt sig helt enkelt, ingen vila. Jan vill inte sova, inte vila i vagnen och knappt ens sitta stilla och lyssna på saga en stund.
Det leder oftast till att han är jättetrött efter middagen vid 17:30-18:00 och därför somnar direkt efterråt. Det är dock något vi får leva med, precis som resten av denna fantastiska ungens personlighet.

Kommentera här: