Graviditet och längtan efter lillebror

Nu har jag kommit till vecka 26+1 i grabiditeten och jag har fram till slutet av julledigheten upplevt det som brukar kallas "de 100 gyllene dagarna" det här verkligen inte varit några 100 bra dagar i mitt fall men jag har i alla fall haft ett 30-40tal bra dagar där jag upplevt att jag har haft energi att genomföra saker, städa, röja, rensa, pynta inför jul osv.

Illamåendet som jag upplevt hittills finns delvis kvar men förhoppningsvis har det avtagit nu då jag inte kräkts på 1 vecka.

Jag har äntligen lyckats vända min viktkurva till det bättre och ligger nu på -3,5kg sedan jag började gå ner! Magen har börjat växa mer och mer nu sista veckan och igår kände jag mig väldigt stor för första gången hittills i graviditeten! 

Fram- och bakifrån så ser jag inte det minsta gravid ut dock! Lite bredare om höfterna bara.

Mina sammandragningar finns där och visst de känns men är inte alls så starka och smärtsamma ännu som de var förra graviditeten. Däremot kom de smärtsamma sammandragningarna senare och blev värre och värre från ca v.28-30 någon gång och ökade fram till vecka 38. 
Jag hoppas innerligt att jag slipper dessa värkar denna gång! Fördelen är att jag har Hampus att fokusera på nu och mer erfarenhet denna gången och vet skillnaden på sammandragningar som är oregelbundna och "riktiga" värkar. Detta gör förhoppningsvis att jag slipper åka till förlossningen var och varannan dag för kontroll och bedömning om förlossningen är igång eller inte. Jag slipper förhoppningsvis även få dropp som stoppar värkarna och kommer kanske igång på egen hand! 

Men det kom ju en frisk liten kille efter alla omständigheter så det blir säkert samma sak även denna gång!

Jag har en hel låda med de minsta kläderna i storlek 50, 50-56 samt 56. Denna lådan har nu kommit fram och jag har börjat "boa" = vika och vika om alla små söta babyplagg. 
Jag tror jag bestämt mig för vilka plagg som ska få följa med till BB nu i alla fall! Första gången hade jag för få omlottbody med mig eftersom jag fick en kräkis. Vi tyckte även det var jättesvårt att klä på när det inte var omlott! Så detta är vad som ska följa med hittills: 
När Hampus föddes så var alla pyjamasar alldeles för stora i storlek 56. Den enda som passade eller endast var lite för stor var den vita pyjamasen med ankare på. Den randiga pyjamasen har jag köpt på tradera för en billig peng då jag fullkomligt ÄLSKAR färg! Fördelen är att den ena pyjamasen har fötter men inte den andra så den passar både pyttis och lite större bebis.
Dessa två set från H&M fick vi levererat till BB när Hampus kräkt ner alla bodys och vi behövde fler med omlott i expressleverans. Självklart ska de därför med igen då de är i strl 50
Då jag hade få antal med mig sist och tyckte att inga plagg matchade ihop när han kräkts på bodyn och aölt var mönstrat så får vi säkert användning för dessa enfärgade plagg om vi blir kvar lika länge denna gång som sist (5 dagar efter förlossningen)
När jag såg den här overallen i en tradera annons för 50 eller 100 kr kunde jag verkligen inte låta bli att köpa den! 
Då det kan vara både soligt och varmt eller snorkallt och blåsigt vid hemfärden så kommer den här duga gott tills vi är hemma.
Här är ytterligare 2 fina Bodys som kommer följa med. Båda är Hampus från början.
De svarta byxorna till höger var med på BB med Hampus och de betyder mycket för mig då jag köpte dem redan 2012 när jag började längta rejält efter barn! Byxorna med tillhörande tjocktröja var stora när Hampus fick dem av farmor och farfar men de är så ljuvligt mjuka! 
En liten mössa och en tjocktröja
Jag tyckte att lillebror skulle få den gröna snutten som liknar en sköldpadda/dinosaurie men Hampus ville att bebisen skulle få en kanin. Vi tar med båda så får vi se! 
Ytterligare 2 av mina färgsprakande bodys som ska följa med. 
Detta set var de första som Hampus fick på sig av sina egna och inte sjukhusets kläder. Ett ljuvligt set som tyvärr blivit rätt urtvättad då den var ljust mintgrön från början.
De grå Adidas byxorna köpte jag också på tradera för 50 kr och kunde inte låta bli! De blå byxorna med valar på är mina absoluta favoriter som jag älskar då de är tunna, ljuvligt blå färg och sitter bra. Hampus växte dock ur dem för fort så sommaren därpå köpte jag ett par till i storleken han hade då! 

Så klart tar jag med mig babyskydd, strumpor och babyfilt men det tar jag inte kort på.
Jag tänkte även att jag skulle ta med mig en bärsjal till BB för att så snabbt som möjligt få vara nära min lilla bebis hud mot hud utan den hemska baljan som de får ligga i annars.
Jag har funderat på vilken jag ska välja då jag har en sjal i basstorlek +1, en kortis i bas -2, en ringsjal och 2 selar.
Den sjal det lutar mest åt just nu är min kortis som heter Vanamo kide pihla som består av 30% ull, 30% lin och 40% bomull. En mjuk och mysig sjal som jag tror kommer passa perfekt för liten plutt! 
Jag frågade idag om Hampus trodde att bebisen ville åka sjal när han kommer ut ur magen. Hampus svarade något i stil med att "nej, den måste bli stor först, som mig!". Jag förklarade att små bebisar också kan åka sjal och att jag kan bära bebisen på magen och Hampus på ryggen. Då tjöt han "JAAAAA!" Så det är nog inte omöjligt ändå! Även om Hampus såklart ska få åka ensam med mamma om han vill det och att det passar just då!
Förr bar jag Hampus när han skulle sova middag på dagen och ibland fick han sova där medan jag ibland lyckades lägga ner honom. Nu för tiden sover han aldrig i sjalen längre, han sover bäst i sin säng tycker vi allihop. 
Därför används sjalen inte lika ofta längre. Den var tänkt att användas till ruck men då får jag knyta ruck tub (ett knyt där barnet sitter på ryggen) om den ska räcka runt. Det passar mig inte så bra eftersom jag vill avsluta en ruck tibetanskt knutlöst då mina axlar skuttar och sjalen gärna kanar ner. Det funkar säkert bättre med en riktigt liten bebis då det går åt mindre sjal till mindre barn och mer sjal til större barn. Därför blir det säkert denna fina sjal som jag premiär bär lillebror i då jag inte har någon trikåsjal kvar. 
Idag blev Hampus ledsen när han slog sig och jag erbjöd sjalen. När vi väl tagit fram den ville han ha den att sitta på i soffan. Sagt och gjort, allt sjalmys är ljuvligt! 

Avseende min diabetes så träffade jag en diabetwssköterska i veckan och berättade då om min brist på ork och energi att sköta min diabetes. Det syntes på kurvorna då jag haft flera dagar som jag inte har några blodsocker alls registrerade. Jag blev dock lite mer motiverad när jag gick därifrån och ficl veta att jag hade ett HbA1c som låg på 50 (vilket är det bästa värdet jag haft hittills i graviditeten). Jag blev helt chockad och nöjd trots att jag inte skött mig sista veckorna. Kände mig därför motiverad. 
De sista orden min diabetessköterska sa innan vi skiljdes åt var att hon inte var nöjd med HbA1c och tyckte det var högt! Jag blev så ledsen och kände att allt var meningslöst! 
Ungefär så här brukar mina dagar se ut och  visst finns det en del att justera men jag är i det stora hela rätt nöjd. 
Min diabetessköterska talade om att det är från ca vecka 22 som barnet växer och man som diabetiker blir mer och mer insulinresistent. Oftast behöver man justera doserna och höja flera gpnger per vecka. Jag försöker ha detta i baktanke och inte vara rädd för att bli låg som jag lätt blev i början och oftast blir det bra bara man vågar trycka på massor med insulin. 
Jag har till en början endast vågat ta 1-2 enheter till frukost tex. Nu tar jag 6 enheter till exakt samma frukost.

Barnet är dessutom inne i en stor tillväxtens nu och lägger på sug, därför är det extra viktigt att pressa ner blodsockret för att barnet inte ska lägga på sig för mycket i vikt och bli för stor. 
Detta kontrolleras med tillväxtultraljud var fjärde till varannan vecka resterande tid av graviditeten. Jag har inte varit på Specialistmödravården sedan jag var i vecka 20 och gjorde fostervattenprov så det blir spännande att se vad som hänt sedan sist. 
Kanske är inte lårbenens så korta längre och kanske är allt som vanligt där inne hos lillebror. 
Jag känner så tydligt minsta lilla rörelse. Det är en mycket aktiv liten krabat där inne i magen. Han älskar att sparkas ordentligt, slå kullerbyttor och hålla son mamma vaken om nätterna! Precis som storebror gjorde.

Kommentera här: