DIABETESMOTTAGNING & SMVC-BESÖK

Idag har jag varit på besök på diabetesmottagningen. Jag fick träffa en läkare som jag inte brukar träffa men hon är toppen. 
Vi började med att jag berättade att jag inte mådde så bra idag. Läkaren trodde nästan inte att jag skulle komma på besöket idag utan skulle vara hemma och vila. jag berättade om vad som hänt, att jag har ett levande foster och en fosterhinna som inte utvecklats till en graviditet/missfall. Jag berättade att många tankar snurrar i huvudet och att vetskapen både svider men även glädjer.
Vi gick vidare för att kolla igenom mina blodsocker senaste 2 veckorna som ser mer stabila ut än tidigare. Nu hade jag 2 eöler 3 dagar med höga värden vilket egentligen inte är konstigt. Föregående graviditet låg jag som bäst på 43 i hba1c och dit ska vi sträva även denna gång! Dock togs inget nytt HbA1c idag då det togs för 2 veckor sedan bara. 
Jag ska fortsätta att försöka ta måltidsinsulinet 15-30 minuter före måltid för att undvika toppar vid matintag. Det är otroligt svårt att programmera om men förhoppningsvis kommer jag in i det snabbt. 
Läkaren föreslog även kolhydratsräkning för att enklare kunna beräkna rätt mängd insulin. Jag själv är tveksam inför detta, jag vet att det är bra men det är svårt att använda vilket jag försökte med även första gången jag var gravid. Att komma ihåg alla kolhyratsmängder i olika livsmedel m.m. är motigt för mig så vi får se om jag genomför det eller ej.
Hör är dagens 24-timmarskurva som har fortsatt ligga högt resten av kvällen.
Jag ska på nytt besök om 2 veckor igen för att se hur blodsockret beter sig då. Jag tackade för mig och gick för att lämna sjukintyg till min chef först på mottagningen och sedan på avdelningen. Ingen av cheferna var på plats men jag lämnade intyg till dem i alla fall. Så ska jag prata med dem på telefon imorgon förmiddag. Några av mina kollegor fick veta på plats och skulle förmedla vidare i alla fall.
När jag lämnat intygen så var jag så hungrig! Jag var väldigt illamående imorses och tog lergigan som hjälpte ganska bra. Illlamåendet som släppt så smått kom tillbaka igen när jag blev så hungrig! Jag köpte en kebabtallrik och tyckte i mig hela den ganska fort. Jag blev så otroligt mätt och full i magen att jag knappt visste vart jag skulle ta vägen. Det värkte i magen av mätthet! 
Därefter kom Johan och vi gick tillsammans till specialistmödravården där vi fick träffa samma läkare som när jag var gravid med Hampus. Hon kom ihåg mig, min förra graviditet som var tuff med sammandragningar och hur man försökte stoppa dem för att slutligen dra igång förlossningen pga havandeskapsförgiftning. Hon kom även ihåg att Johan hade massor av frågor förra gången och uppmuntrade dessa även denna graviditet.
Jag berättade hur jag mådde, vulken vecka jag trpdde jag var i, vad som gjorts och sagts i måndags på akutmottagningen. 
Det gjordes ett nytt ultraljud både vanligt och vaginalt för att se allt ordentligt! Det var noga och det hittades verkligen på allt vilket kändes tryggt! 
Vecka 8+6 är det idag ungefär men datum bestäms mer exakt vid rutinultraljudet i vecka 19.
Jag kommer troligtvis inte ha någon förhöjd risk vid denna graviditeten trots att bara det ena fostret har utvecklats till en graviditet. Det behöver inte vara så att jag kommer blöda ut en massa mer dessa veckor. Ibland finns den kvar och kroppen tar själv hand om den och bryter ner den. Enligt läkaren som gjorde ultraljudet idag så hade den kanske funnits men man hade aldrig sett den vid det tidiga ultraljudet i vecka 14 för kroppen kan läsa det på egen hand. 
Då min livmodertapp är sluten ordentligt så är det mest troligt att kroppen själv tar hand om det. Hon såg dock den andra fostersäcken vis det vaginalt ultraljudet. Hon tittade även på äggstockar mm och jag antar att det är för att utesluta andra orsaker.
Det kändes skönt att veta att även om det ena fostret inte ledde till en fullt utvecklad graviditet så löper det andra fostret ingen ökad risk på något sätt. Det har ändå gått så pass långt nu så det är relativt sade och verkar lovande. 
Här är bilden på den lilla krabaten i magen! Hen var verkligen aktiv där inne och var inte samarbetsvillig och svår att mäta precis som storebror var! 
Här ligger hen med huvudet till höger, en vit liten hand skymtas och rumpan. Det är nästan som att hen försöker visa: Hej hej här är jag och kolla vad jag kan samtidigt som den sprattlar och rör på sig för fullt där inne.
Jag känner ingenting än så länge så klart men nu börjar jag längta efter de första sparkarna! 

Efter ultraljudet satte vi oss ner för att prata med Kristina som var min barnmorska förra graviditeten. Vi fick en bok med oss, hon förklarade lite snabbt vad som var nytt sedan förra gången, att rutinultraljudet är vecka 19, tillväxtultraljud från vecka 28 och ctg från vecka 30-32 ca. Vi bokade därför in inskrivningsbesök och ultraljud i vecka 13 ungefär. Och då går vi igenom mer vad som kan göras bättre jämfört med föregående graviditet och förlossning och hur upplägget blir denna gång. Det som är nytt är att fosterdiagnostik kan göras om man önskar det och att alla diabetiker blir insatta på trombon förebyggande mot havandeskapsförgiftning , vilket känns bra för mig som inte vill ha någon mer sådan upplevelse i mitt liv.
Nu ska jag skriva svar på det frågeformulär jag fick av barnmorskan idag och läsa lite i boken om graviditet innan det blir en tidig kväll! 



Kommentera här: