FRUSTRATION OCH TRÖTTHET

När man läser i diverse appar och sidor på nätet om graviditet och framför allt om trimester 2 så står det att de flesta krämpor och besvär börjar avta. Så klart är det en generalisering och självklart är det olika för alla eftersom graviditeter skiljer sig så mycket åt.
Jag har fortfarande besvär med illamående och kräkningar. Idag har det kännts som att jag kräks upp mina inälvor 3 gånger innan klockan 10:00. 
Illamående, trötthet och humörsvängningar borde ha avtagit men jag känner av dessa symtom mer än någonsin. 
Det tar mycket av min energi att behöva tänka på om jag får behålla frukosten jag precis kämpat där att få i mig. Som imorses, jag mådde lite illa men försökte dricka lite för att dämpa det värsta, vilket faktiskt hjälpte.  Jag åt min macka och några vindruvor, drack apelsinjuice och tog mina morgonmediciner (trombyl mot havandeskapsförgiftning, nexium mot låga järndepåer, venlafaxin mot depression och ångest samt gravidvitamin). 
Efter 30 min slog illamåendet till från ingenstans och jag fick springa till toaletten. Så klart hade jag tagit insulin till frukost så blodsockret sjönk eftersom jag inte fick behålla maten. Jag kan heller inte strunta i att ta insulinet eller ta det senare ifall jag skulle spy, för då skulle blodsockret sticka iväg upp istället.

Att hela tiden behöva planera måltider, lunch, mellanmål, middag, kvällsmat och kvällssnack är besvärligt. Jag är inte sugen på någonting egentligen. Jag kan bli sugen på grönsaker, sallader, pizzasallad (craving nr 1), omelett som knappt innehåller kolhydrater alls osv.
Idag har jag än så länge bestämt mig för att värma tomatsoppa från konservburk med kokta snabbmakaroner i, till lunch. Till middag blir det korvstroganoff som var ett tag sedan jag gjorde sist. Troligtvis blir det smoothie på jordgubbar, yoghurt, vispgrädde och ett rått ägg. Mättande, enkelt och näringsrikt! Kvällsmat blir smörgås med sallad, tomat och aromat!

Så här ser magen ut idag, det har kmappt hänt någonting med storleken de senaste 4 veckorna. Jag bestämde mig för att kolla hur det går med vikten om jag fått upp något. Min ursprungliga vikt innan graviditeten var 79 kg. När jag ställde mig på vågen sist (vecka 11+3) så vägde jag 80,6 och hade därför gått upp 1,5 kg totalt.
Men igår när jag vägde mig så hade jag gått ner till 77 kg! Mycket märkligt eftersom jag använder samma våg, alltid väger mig iförd underkläder och direkt på morgonen för att få samma resultat. 

Däremot tror jag att det har med min sköldkörtel att göra. Vet inte om jag skrivit om det tidigare men jag har sedan ett år tillbaka haft lite svajande TSH som ligger på gränsen till för lågt värde och har gjort senaste året. När jag samtalade med min diabetesläkare så ville hon att vi följer sköldkörtelprover 1 gång i månaden under graviditeten samt ett tag efter förlossningen för att se så att jag inte utvecklar någon sköldkörtelsjukdom. 
När jag läser min journal (tittade för att se provsvar på TSH) så såg jag en anteckning från en läkare där det står att jag har hypotyreos men inte kräver behandling i nuläget. Det är dock en läkare som jag aldrig har träffat och ingen har sagt något till mig så jag måste fråga nästa gång jag ska på besök dit om jag har hypotyreos eller inte.
Så här står det i journalen:
Spännande hur informationsöverföringen fungerar mellan läkare och patient.

Nu är det dags för lunch och vila!

Kommentera här: