VÄRMEBÖLJA OCH STRANDHÄNG

I onsdags kom värmeböljan till Trollhättan och det var 28 grader och minimalt med blåst. Jag höll på att dö av värmeslag inne i vår lägenhet och åkte därflr min första tur med Hampus i bilen. 
Det fick bli en tur till grannkommunens köpcenter för att fika med en kompis och sedan äta lunch med Hampus farmor och farfar. En mysig förmiddag.
Vi åkte ungefär 09:45 och jag tyckte att åkturen gick över förväntan. Hampus var nöjd och gnällde vid 2 tillfällen då han "tappat" eller snarare kastat iväg snutten. När vi nästan var framme så började han plötsligt gråta häftigt precis som om han hade slagit sig eller liknande. Jag försökte kika i spegeln men såg inget konstigt. Försökte därför distrahera med att fråga om han såg någon båt när vi passerade en bro. Om han kunde se farmor och farfars båt osv. Han lugnade sig strax och allt gick bra resten. 
När jag väl parkerat och öppnade bildörren så förstod jag.... Han hade kräkts ner hela sig själv, halva bilstolen, och lite på sparkskyddet. Åh vad dum jag kände mig som inte tänkte på det och att han säkert blivit rädd eller tyckt att det var obehagligt att kräkas. Ingen lyckad första biltur med andra ord, men det är väl som förväntat när det gäller mig och min otur. Jag fick därför försöka klä av Hampus sina kläder utan att kleta in spya på hela honom. Torkat mun, näsa och hals samt bilstol och sparkskydd med ett halvt paket våtservetter.
Jag hade dessutom inte med mig några extra kläder i bilen att byta med så jag fick in på H&M för att köpa ett par shorts och en t-shirt för att han inte skulle lukta kräks.


När Hampus sovit middag hemma i sitt rum så tänkte jag packa väska med badkläder och åka till stranden som jag längtat efter att kunna göra sedan jag började övningsköra.
Jag tänkte att jag skulle slå på stort, packade strandleksaker, boll, handdukar, fika och vatten och åkte till en av de finaste stränderna vid Vänern i närheten av Trollhättan.

Det är en ganska så stor strand, ligger lite udda till men det är alltid massor med folk där. Det finns gott om skugga vid träden på eftermiddagen, vattnet är långgrunt, sanden är mjuk och fin, det finns en glasskiosk och bajamajor. Stranden heter Gaddesanna och ligger en liten bit utanför Vargön.
Hampus älskar ju att bada och denna varma eftermiddag så var det nödvändigt för oss att åka och bada.
Jag tyckte vattnet var varmt och skönt och doppade nästan hela kroppen.
Hampus var helnöjd med sin vattenkanna, spade, sandkorn och boll. Han lekte länge i vattnet med armpuffar på. Till slut gick vi upp för att fika lite. Hampus fick en smörgås, riskakor och vatten.
Vi hade en så härlig stund där tillsammans han och jag. Vi satt tätt ihop på en liten badcape (då jag glömt strandfilt) och jag med armen om honom. Han pekade, pratade och vi busade tillsammans och njöt i skuggan.
Jag vet att jag slogs av en otrolig häpnad och lycka över att vi får ha det så bra. Vi mår bra, är relativt friska, har inte ont i kroppen, är glada, vi har ett hem, jobb och mat så vi blir mätta. Jag blev så slagen av all tacksamhet jag känner inför livet! Inte att livet alltid är rosa moln, för det är det sällan nästintill aldrig men att vi har varandra och uppskattar tiden ihop och allt vi annars allt för ofta tar för givet. 
Det är så vackert så jag blir nästan tårögd! 
Fika är mums
Ihopklämda glada och nybadade! 

Kompisen Maja och hennes dotter Linn kom också en kort sväng för att känna på vattnet, gräva i sanden och se på när hampus badade. Efter badet åkte vi och handlade innan vi kom hem och det var dags att sova.

Läggningarna nu för tiden är hemska! Han spmnade kl 21:00 igår och då hade jag försökt i 1,5 timma! I morse var han därför trött och han somnade fort idag efter ca 30 minuter. Det som händer är att han inte har ro i kroppen att ligga stilla. Det dunkar ganska bra under tiden vi läser godnattsagor (Johan brukar läsa 1 säga och jag läser 2-3 st). Efter lampan är släckt vill han ofta dricka en himla massa vatten så vi har alltid en nappflaska stående bredvid sängen.
Efter vatten har druckit och den lilla människan förstått att han behöver sova så börjar den sista energin rinna ut i kroppen. Han ligger ofta och sparkar med fötterna i väggen eller sparkar undan mörkläggningsgardinen vilket vi skarpt markerar inte är okej. Vi har till och med börjat säga och genomföra att vi tar nappen och snutten om han sparkar i väggen eller på gardinen. Han testar dock detta flera gånger om och försöker lista ut exakt vart gränsen går. Är det okej att ha fötterna stilla på väggen? Att röra fötterna mot väggen är det okej? Eller är det okej att toksparla med hälarna i full kraft?
Det brukar därför bli en hel del tårar och frustration för Hampus del. Han har dessutom börjat att slåss  med öppen handflata i ansiktet (inte jättehårt) när jag försöker låtsas sova. Jag markerar givetvis att detta inte är okej och att så får man inte göra. När jag säger så förstår han att han har gjort fel och skäms genom att dra ihop ögonbrynen och se butter ut. Han brukar även slänga sig raklång och gömma sig i kudden eller slänga sig från stående till sittande med sammanbiten min när han skäms. Det är inte alltid han klappar, blåser eller kramar för att säga förlåt men jag brukar säga att man måste vara snäll, klappa fint och kramas istället för att slåss. 
Idag har jag förresten hämtat ut mitt nya körkort spm faktiskt blev goskänt trots att bilden togs med glasögon. Så här blev bilden 
Svårt att tro att tjejen på bilden försovit sig, stressat som attan och stött på motgång på motgång från dagens start. Jag blev dock nöjd med bilden och är mest nöjd för att jag slipper springa runt med ett pass i fickan längre! 

Kommentera här: