FAMILJECENTRUM OCH ÖPPEN FÖRSKOLA

Jag har många gånger skrivit om familjecentrum som finns i Trollhättans kommun där vi bor. Det är en verksamhet som driver en öppen förskola. Det är åldersindelat olika dagar. På måndagar har de stängt, tisdag och torsdag är det 0-2 år, onsdagar är det öppet för små barn 0-7 månader och på fredag är det öppet för 0-6 år. 
Varje dag bjuds det på fika för ynka 20 kr, oftast har personalen bakat bröd och/eller kaka som smakar ljuvligt! 
Personalen på familjecentrum består av 2 förskolelärare, en barnsjuksköterska, en kurator och en specialpedagog. Alla är så himla trevliga. 
Jag uppmuntrar verkligen alla med barn att gå till en öppen förskola för att lära känna andra föräldrar och barn. Ens eget barn lär sig massor och det är en stor skillnad på inskolningen på förskola om barnet någon gång varit på en öppen förskola. 

I förra veckan var jag på vårt familjecentrum för att träffa kuratorn Mimmi. Hon är otroligt duktig och jag träffade henne några gånger när jag hade min förlossningsdepression.
Jag bokade in en ny tid till henne för några veckor sedan eftersom jag upplever att jag själv har svårt att hantera situationer när Hampus blir arg och upprörd. Troligtvis ligger det en del oro och osäkerhet eftersom jag själv sällan känt dessa känslor av frustration och ilska.

När jag väl pratat med henne så kände jag mig så himla nöjd. Jag fick väldigt bra tips och tankar som kan hjälpa mig att hantera situationen. Hon förklarade att det han säger, känner och upplever är för att han troligtvis inte vet säkert vad han vill. Hampus både vill äta upp smörgåsen men han vill inte äta den. Därför blir han upprörd oavsett vad som görs. Det som då är bäst att göra är att som förälder beskriva situationen för honom: t.ex. "Nu ser jag att du är upprörd. Det verkar som att du både vill äta smörgåsen och ändå inte vilja äta den. Du har svårt för att välja så nu kommer jag att välja detta alternativet...." Det hjälper hpnom att välja eftersom han själv inte vet vad han vill. Jag fick frågan om hur vi vuxna gör när vi inte vet vad vi ska välja? Oftast frågar vi om råd. Vilket Hampus inte kan göra. Hampus har inte erfarenheten och kapaciteten att förstå konsekvenserna av att välja det ena alternativet framför det andra. Han vet inte att smörgåsen kommer att slängas om han inte äter den nu. Han förstår inte att han kan få en ny om en stund.
hela tankesättet fick mig att börja fundera och tänka. Det är klart att han inte förstår och att han provar sig fram för att lära sig. Inte för att vara jävlig eller liknande. 
Jag sa så klart att jag i vissa situationer inte alls har något tålamod och att det då ofta slutar i att jag skäller och höjer rösten åt honom. Det berättade Mimmi är otroligt vanligt och ingenting konstigt. Vi är alla olika människor och en del har väldigt mycket tankar, funderingar och liknande vilket gör att deras tålamod är kortare. Tankarna går fort och löser snabbt av varandra. För andra människor (tex min sambo Johan). Där går tankarna långsamt, eftertänksamt och problemlösande. Att vi tänker så olika är ingenting vi kan ändra på något sätt hur gärna vi än vill. Däremot kan vi lära oss att vi tänker olika och därmed måste hjälpa varandra när vi utsätts för prövningar. Tex hjälper det inte när Johan säger till mig att försöka att inte skrika på Hampus för att han inte är stilla. Vilket oftast får rakt motsatt effekt och jag börjar skälla på honom som inte hjälper mig istället för att stå där och klaga på mitt sätt att vara/göra.
Jag fick dock en del bra tips med mig som jag ska tänka på nästa gång ett utbrott är nära för att vi är sena på väg till förskolan eller efter en lång och intensiv dag på jobbet och Hampus vägrar gå hem.
Mimmi kallade övningen för "andas fem fingrar" och det innebär att man stannar upp i stunden och tar 5 djupa andetag. Medan du andas in så drar du toppen av pekfingret längs tummen. Vid utandning drar du fingertoppen tillbaka till tummens pekfinger innan du går över till nästa finger. 
Genom att stanna och ta 5 djupa andetag så sänker vi kortisolnivåerna i kroppen och minskar stress. 
Mimmi berättade om begreppet "SOAS" som används flitigt inom mindfulness och liknande meditationer. SOAS är en för kort Ing där varje bokstav har en betydelse:
S - stopp! Stanna upp och fråga dig själv, vad är det som händer just nu? Precis just nu? 
O - observera! Vad tänker du? Hur känns det i kroppen? Vad känner du? Ställ dig själv frågan, kan jag göra någonting åt det? Vill jag göra något åt det?
A - acceptera/agera. Acceptera att det inte är något du kan göra någonting åt, tex ösregn när du planerat utflykt, när du är stressad för att du missat bussen eller liknande. Agera på det du kan och vill agera emot.
S - släpp taget. 
Just detta tankesätt är otroligt användbart och smidigt men oj vad det är svårt att införa i vardagen. Jag har försökt med det sedan han var 14 år gammal och lyckas nästan aldrig.

Kommentera här: